”Vi lär oss för livet och inte för skolan” är en slogan som vi förknippar med Grundtvig och den danska skoltraditionen.
En dag gick en professor vid den medicinska fakulteten in i föreläsningssalen och överraskade sina studenter med ett oväntat test.
Professorn var en mycket pragmatisk man och ville lära sina elever allt han visste.
Inte bara om medicin, utan också om livet. När eleverna fick provet började de flesta av dem stöna, men den flitigaste eleven i klassen började genast arbeta flitigt i tystnad.
När han kom till den sista frågan: ”Vad heter kvinnan som städar den här byggnaden?”
Han skrattade och trodde att det var ett skämt. Han svarade inte på frågan utan valde helt enkelt att ge provet till professorn och lämnade rummet. Han antog att ingen skulle få poäng för den sista frågan.
Han visste hur städerskan såg ut och han skulle känna igen henne om han såg henne. Men han hade aldrig hört hennes namn.
När nästa student kom till den sista frågan tittade han på professorn och frågade:
”Vi kommer inte att få några poäng för den här frågan, eller hur?”
Han tittade på eleven och svarade lugnt att det är klart att man får poäng för den sista frågan också.
Under din livstid möter du många människor. Alla är viktiga och betydelsefulla på olika sätt. Alla förtjänar att bli uppmärksammade med en hälsning eller ett leende, oavsett vem det är.
Både provet och professorn har etsat sig fast i elevernas minnen för alltid.
Det rätta svaret var ”Marianna”.
Detta är verkligen en värdefull påminnelse.
Alla behöver uppskattning ibland. Alla kan inte ha ett fantastiskt jobb, men det betyder inte att man inte arbetar hårt, och ännu viktigare är att våra liv skulle vara mycket svårare om dessa människor inte fanns.
Det här är ett mycket bra skäl till att alla borde behandla varandra med mer respekt.
Dela gärna berättelsen om du tycker att professorn hade ett viktigt budskap!
