En kvinna fick en av sina tår transplanterade på sin hand efter att hon föddes utan fingrar.
Olivia Chapman från Plymouth i Storbritannien föddes utan fingrar på höger hand och när hon var två år gammal fick hon en tå överförd till sin hand i stället för de saknade fingrarna.
Transplantationen gör det möjligt för 22-åringen att använda tån som ett finger och nypa.
Den personliga tränaren var dock tvungen att genomgå ett flertal rekonstruktiva operationer för att sträcka ut tumbenet mellan två och åtta års ålder, och hon var dessutom mycket osäker på det.
Under sin uppväxt försökte Olivia vanligtvis dölja handen och hittade på fantasifulla förklaringar om hon blev tillfrågad om det.
Hon sa: ”Jag har alltid velat bli behandlad som vilket annat barn som helst. Jag fick en och annan kommentar, men jag lät det aldrig störa mig och kämpade aldrig för att få vänner.
”Under min uppväxt var jag mycket självmedveten och blyg. Min hand var alltid elefanten i rummet och jag visste att alla nya människor jag träffade skulle ta upp det någon gång.
”När jag fyllde 18 år och kunde gå ut och festa insåg jag hur självmedveten jag hade blivit. Jag gömde omedvetet min hand i min handväska eller stoppade den i fickan.”
Men efter att ha gjort slut med sin tidigare partner i juni 2019 bestämde hon sig för att omfamna sin ovanliga hand, bära korta ärmar och lägga ut bilder på sociala medier med handen fullt synlig.
Nu siktar hon på att bryta sig in i modellbranschen och öka medvetenheten om personer med lemskillnader.
Hon sa: ”Jag började i liten skala genom att bära korta ärmar så att min hand var synlig i offentligheten.
”Jag började sedan ta fotografier och såg till att min hand var synlig. Jag lade upp ett och kände genast en känsla av lättnad och självacceptans.
”Jag har lyckligtvis aldrig haft människor som varit negativa till min hand mot mig, men det var så upplyftande att läsa andras berättelser och se hur accepterande de är för sig själva. Jag kände mig mindre ensam av att veta att andra människor går igenom samma sak som jag.
”Jag kände att jag borde dela min historia också och stödja andra människor som jag, så jag började skriva om min hand. Det var så upplyftande att känna en känsla av gemenskap från människor som förstod och accepterade mig.”
Olivia hoppas att genom att öppet dela med sig på sociala medier och skapa en känsla av gemenskap kommer människor som hon att skapa en mer inkluderande miljö för barn med lemskillnader att växa upp i.
Hon sa: ”Jag har blivit överväldigad av de meddelanden som jag har fått från människor över hela världen sedan jag delade med mig på sociala medier. Det uppmuntrar mig och jag har känt mig mycket mer avslappnad när det gäller att visa min hand offentligt sedan dess.
”Det är så viktigt att förespråka skillnader i lemmar eftersom funktionshinder inte diskuteras tillräckligt mycket. Jag vill se en värld där barn kan växa upp och veta att de kommer att bli accepterade och älskade precis som alla andra, skillnader eller inte.
”Jag gillar att tänka att allas unika olikheter är det som gör dem vackra.”
